Föreläsningar

Sedan många år har jag arbetat som skolpräst. Det betyder att jag mött elever från förskolan ända upp till gymnasiet. Ofta träffar jag eleverna i klassrummen men inte så sällan har det varit större samlingar med 300 mellanstadieelever i en gymnastiksal. Eller 500 högstadieelever i en aula.

Att gå fram och ställa sig inför en större grupp barn eller ungdomar är faktiskt en utmaning. Man har inte särskilt många sekunder på sig att skapa någonting som gör att eleverna känner att de vill fortsätta lyssna. Givetvis handlar det om hur man säger någonting men också om vad man säger. De måste känna att personen har något vettigt att komma med, något man uppfattar som relevant.

För mig började det i skolan och skolan är fortfarande min bas. Samtidigt dröjde det inte länge innan jag också fick möta vuxna. Och så blev det föräldramöten, lärarfortbildningar, det blev samlingar för vårdpersonal i etik och bemötande. Det kunde handla om relationer på en arbetsplats, bemötande, kick-off-samlingar för att hitta enheten och få en bra start på terminen. Eller olika infallsvinklar i chefsutbildningar.

I en grupp högstadieelever går det inte att bara prata. För att hålla koncentrationen behöver man nu och då bryta av, få resa sig upp och göra någonting annat. Det betyder att jag samlat på mig ett antal övningar genom åren som har med ämnet att göra och som breddar upp och vidgar tankarna. När jag sedan började jobba med vuxna insåg jag att behovet fanns där också. Inte heller en grupp vuxna tycket om att bara sitta och lyssna. Därför brukar jag nu och då bryta av med någon övning där man får prata, skratta och kanske också agera.

Jag har haft föredrag i många olika sammanhang och under ganska många rubriker. Ändå tycker jag allra bäst om när läraren, chefen eller arrangören berättar för mig om gruppen, förklarar deras situation. Och sedan fortsätter med att säga vad de skulle vilja se, vilka frågor och tankar som skulle behöva komma upp. Kanske också vilka känslor man skulle vilja se hos gruppen när passet är över, vad som ska finnas i deras ansiktsuttryck när de går därifrån. För mig är det då en föreläsning blir bäst, när den skräddarsys för just den här gruppen. Det ska vara nytt och friskt, både för deltagarna och för mig.


Olika sorters föredrag

Relationer

Jag är ganska ofta ute i skolklasser, på arbetsplatser eller i idrottsföreningar för att prata relationer, attityder och samarbetssvårigheter. Ibland handla det om en mindre grupp på tio, femton eller kanske trettio personer. Andra gånger om en hel arbetsplats eller en hel årskurs eller skola. Då kan det vara flera hundra personer. En del företag har detta som en sorts ”Kick off”, en avspänd och trevlig samling med reflektioner och lite goa övningar som avstamp inför en ny termin. Eller som avslutning av ett verksamhetsår.

Handlar det om en mindre grupp har jag ofta en del övningar och värderingsövningar, jag ger exempel och berättelser för att få igång tankar, vidga perspektiv och på så vis starta processer mot en förändring. I den större gruppen jobbar jag oftast på ungefär samma sätt. Det finns övningar man kan ha med flera hundra personer, berättelser och exempel fungerar där också. Och kanske bryter vi av för ett bikupe-samtal då och då. Sällan serverar jag några enkla lösningar eller färdiga svar. Istället kan det handla om att för några minuter tillsammans med en go kollega fundera över vad detta betyder för mig eller för oss.  
 

Här är några exempel på rubriker jag pratat om:  

Relationer till mig själv och andra
Gemenskap
Värderingar, etik, bemötande
Attityder och bemötande
En god arbetsmiljö
Hur hanterar vi varann?
Relationer
Relationer i vardagen
Förhållningssätt - till vårdtagare, anhöriga och kollegor

Bemötande

Det svåra samtalet
Kommunikation
Vi är varandras arbetsmiljö
Hur mår du på jobbet? I skolan?
Det snabba mötet – om konsten att skapa förtroende
Redskap för livet
Värdegrund

Etik
För vårdpersonal, lärare och andra som jobbar med människor kan etik, värdegrund och människosyn ibland vara viktiga ämnen att fundera en del över. Självfallet gäller det också en skolklass, människor inom socialtjänst och behandling eller en grupp föräldrar. Eller varför inte i en församling. Vad har vi för gemensam grundsyn? Hur ska vi se på människor, elever, klienter eller kunder? Hur bemöter vi dem? Varför bemöter vi människor olika? Är det bra eller dåligt? Eller kanske rentav nödvändigt? Vad är rätt och fel? Finns det en sorts värdegrund vi kan enas om?

Exempel på ämnen jag pratat över:
Etik
Bemötande
Värdegrund
Vardagsetik
Om svåra etiska överväganden
Att orka fortsätta …
Jag som ville så väl …

Livskunskap

Ett vanligt ämne ute på många skolor är ”Livskunskap”. Samtidigt är det också ett både viktigt och tacksamt ämne att prata om i väldigt olika sammanhang – på arbetsplatser, föräldramöten, pensionärssamlingar, kyrkor, föreningar. Här handlar det om olika reflektioner kring livet, många tankar är sådant som de flesta av oss innerst inne vet men som så lätt försvinner och som man ibland kan behöva påminna sig om.

Här är några exempel på ämnen jag använt:
Att leva medan tiden går
Livet är inte bara jobb
Vad är egentligen lycka?
En sund självkänsla
Meningen med livet?
Att orka fortsätta…
Livskvalitet
Empati och medkänsla
Utbrändhet

Krishantering

Livet är inte bara enkelt, inte för någon av oss. Många gånger kan det vara viktigt att ha en beredskap. På de flesta arbetsplatser finns krisgrupp och en krispärm att ta fram när det händer. Jag är ute en del på skolor, förskolor och andra arbetsplatser men också i utbildningar och personalfortbildningar för att prata om kriser, krisberedskap och vad man kan göra när det som inte får hända ändå händer.

Exempel på ämnen:
När det händer…
Att möta människor i kris
När livet gör oss illa…
Krishantering
Barn och sorg
Kris och katastrof
Hur förbereder vi oss  

Föräldraskap

Som skolpräst har jag jobbat med barn och ungdomar i ganska många år. Efter ett tag var det några lärare som bad mig komma och prata på ett föräldramöte. Så började det och så har det fortsatt. Det finns givetvis inga perfekta föräldrar. Samtidigt är få uppdrag viktigare än just föräldraskapet. Att någon gång få sitta ner och fundera kring föräldrarollen tror jag är både nyttigt och ganska roligt.

Jag är ute ganska mycket och pratar om föräldraskap på olika förskolor och skolor. Ibland ombeds jag komma till en idrottsklubb eller en kyrka för att diskutera ledarskap. Andra gånger handlar det om att vara tonårsförälder. Eller, som man gör på vissa skolor, har en samling i åk 7 eller kanske åk 1 på gymnasiet, för både tonåringarna och deras föräldrar. Alla, både ungdomar och föräldrar, hör samma föredrag och sedan går de ut i tvärgrupper för att diskutera vad man hört.

Exempel på ämnen jag pratat över:
Att vara förälder
Barn går inte i repris
Bemötande
Våga vara förälder
Att bli tonåring – och att bli tonårsförälder
Att vara ensam tonårsförälder
Att vara fosterförälder
Att vara adoptivförälder
Hur barn och ungdomar tänker
Att sätta gränser – både för sig själv och barnen
It takes a village to raise a child

Berättandet

Jag har alltid tyckt om berättelser. Och jag har egentligen alltid berättat. Dessutom är det nog så att både barn, ungdomar och vuxna tycker om att höra goda berättelser. I ganska olika sammanhang händer det att jag ombeds komma ut och tala om berättandet. Det kan vara för pedagoger på skola eller förskola, det kan vara för pedagoger och präster i en församling eller ett stift. Eller kanske tala om berättandets konst för en grupp ledare eller föräldrar i kyrkan. Berättelsen fungerar fortfarande och konsten att berätta en god historia får inte glömmas bort.

Här är några ämnen jag haft:
Berättandet
Berättelsen som redskap
Berättelsen i konfirmandarbetet, eller på förskolan och skolan
Kraften i den goda berättelsen