Vägen genom – en sanningssökares kamp

…hette min allra första bok. På sätt och vis var det tillfälligheter som gjorde att den alls blev till.

Under teologiutbildningen i Lund hade jag jobbat ganska mycket med Bibeln och dess trovärdighet. För att bli präst kände jag att jag verkligen ville tro på det som är kristendomens fundament.

Tre av uppsatserna jag skrivit tyckte jag var så viktiga att fler borde få möjlighet att läsa dem. Därför skickade jag iväg dem till ett kristet bokförlag. Eftersom de varken visste vem Torgny Wirén var eller varför de där uppsatserna varit så viktiga för mig skrev jag fem – sex A 4 sidor där jag berättade om min bakgrund. Jag talade om att jag var uppvuxen i ett kristet hem men att jag mot slutet av tonåren förlorade min kristna tro, hur jag började läsa filosofi och österländsk religion innan jag långsamt kom tillbaka till en kristen tro igen. Sedan berättade jag om mina studier i Lund och varför det blev så viktigt för mig att fundera över ifall Bibeln var sann. Så skickade jag iväg brevet tillsammans med de tre uppsatserna till bokförlaget. Ett par veckor senare ringde förlagschefen upp mig. Han förklarade att uppsatserna nog inte var så intressanta för andra än fackteologer att läsa. Däremot sa han att han tyckte om min handskrivna berättelse där jag beskrev hur jag tappat min tro och sedan långsamt kravlade mig tillbaka igen. Han frågade om jag inte kunde utveckla den berättelsen lite.

Så blev det. Arbetet resulterade i boken ”Vägen genom – en sanningssökares kamp”. Den kom ut 1987 på bokförlaget ”Salt och Ljus”. För mig var det en sorts självbiografi där jag inledde med att berätta om hur tvivlen började ansätta då jag praktiserade på sjukhus som sjuttonåring. Boken följer sedan hela processen till dess att jag som tjugosjuåring var klar med teologstudierna och just blivit präst.

”Vägen genom” kom ut i två upplagor men är sedan länge slut på förlaget. Kanhända går den fortfarande att få tag på antikvariskt.